Älskade John...
Igår eftermiddag började John gnälla liite över bröst smärtor, fram på kvällen fick han väldigt svårt att andas och fruktansvärt ont.. Så övertalade han att ringa sjukvårsdupplysningen.. Dom gav han rådet att åka in på akuten..
Vid 21.30 tiden åkte han in på akuten.. Där blev han sittandes med sina smärtor utan hjälp.. Vänta helt själv med kraftiga smärtor.. Han bad om en alvedon eller liknande men dom bara ignorerade han. Efter nån timme fick han komma in och göra EKG och ta några prover. Men inget hittades. Han fick ett kallt rum och blev ignorerad igen.
kl 3.00 skickades han in på röntgen, där upptäckte dom att han hade en punkterad lunga.. Och då Jävlar fick dom fart på sig dom jävla pajasarna på mora lass. Nu ligger han där på sjukan i proppad massa slangar.. Känner me så fruktansvärt maktlös.. Min älskade John.. Bra start på semestern.. :/
Nova har blivit upphämtad av mormor nu.. Vill inte ta med henne upp till sjukhuset så hon får se sin pappa så.. :(
Wilda förstår ju inte riktigt än.. så det går väl bra.. Vill bara ha han här hemma och att han ska må bra!!!
Älskade vän.. Bli frisk NU!!! Vi behöver dej <3
Puss <3
Sov sött Nappe..
Idag var en tung dag.. Idag var det begravning för Nappe.. Begravningen var så fruktansvärt fin.. Så himla mycket Martin.. Det kändes så bra. Men Urs Jag bröt i hop lite.. Blir så jävla verkligt när det är begravning, då gick det verkligen in att han inte finns hos oss mer. Att vi aldrig kommer ses mera, inte i detta jordeliv iaf. Fan så nyss han var hemma hos oss med Linton och lekte och grillade.. så nära, nu så långt borta.. Vi skulle ses med små flickorna och låta dom leka.. Fan.. Nu är han borta.. Minnes stunden efter var jätte fin, där spelas all Nappes favorit musik och det bjöds på hans favorit mat.. Grillade kyckling klubbor och potatis sallad.. Till kaffet schwarzwaldtårta. Precis som han hade velat ha de.. Jag vill hoppas och tro att han fanns med oss under denna dag och var nöjd över dagen och att han fick se hur saknad han är av så många!
Man ska inte ta nåt för givet, och absolut inte livet!! Man vet aldrig när man rycks ur tiden.. var rädd om varandra!!!
Puss <3
Jag har blivit MORMOR igen...
Igår kom dom "Äntligen" .. Mina efterlängtade valpar! 3 dagar innan utsatt datum.. Trodde verkligen dom skulle komma på söndag... sist gick hon över en dag,
Onsdag kvällen var Candy lite orolig, ville ligga nära mig i sängen, låg och kände på magen åt henne, och därinne låg valparna och buffa och sparka som tusan, efter ett tag blev hon rastlös försökte ta sig under min säng. Kl 6 på morgonen vaknade ag av att Candy ville ut, hon är vanligtvis morgon trött. Gick upp och släppte ut henne, sen hade hon bråttom in igen för att gå in och lägga sig UNDER Novas säng. Lät henne vara där ett tag och gick in och tittade till henne några gånger. Sista gången ag gick in börade hon morra bort de andra hundarna som undrade vad hon gorde där under. Sen morrade hon åt mej, sa till ohn att de troligtvis hade satt igång nu att hon nog får valpar under dagen. Satte mej lite längre ut på golvet med ryggen mot henne. Efter några minuter kom hon fram krypande till me och tittade så bedande på me och så gick vattnet precis åt henne. jag bar henne till hennes valp hage där hon skulle vara med valparna och då börade hon krysta, efter en liten stund kom en svart valp ut :) *glad* sisst var dom aprikosa hela bunten. Efter 20 min kanske kom en till svart kille.. Han lika stor.. Candy var så duktig tvättade dom och dom fick tutta. Ett tag senare ser jag verkligen hur ont hon får att hon tar i av kung och fosterland, fy vad jag led med henne, vet ju själv hur tufft det är att krysta ut en bebis. Hon tar i och hon kräks.. 3 gånger kräks hon och kämpar verkligen. Skymtar en tass komma ut.. en tass lixom.. utan foster hinna.. jag börjar känna lite panik ser den tassen och hur Candy verkligen kämpar.. jag ropar på john att de här kommer aldrig gå bra, jag vill ha hjälp nu.. Efter att jag hejat på Candy lite och lite *drag* hjälp av John fick vi ut en ENORM aprikos kille med bakbenen först utan fostersäck och moderkaka.. Men den lilla kraken var pigg och kry.. Ett tag senare kommer 4 e killen ut.. en till aprikos. Alltså 2 svarta och 2 aprikosa killar.. 1 timme efter sista valpen kommit ut började hon krysta igen, svaga krystningar som att hon gett upp.. men att nåt eller nån mer skulle ut. Försökte och försökte men inget hände.. Ringde min vän Lotta som har MÅNGA valpningar bakom sig.. Frågade om tips och råd.. TACK LOTTA FÖR DITT STÖD OCH HÄLP!!! vad hade jag gjort utan dej!?
RINGDE ÄVEN mora veterinären som inte kunde ge me ett vettigt svar.. utan det enda var ring när hon krystat 2 timmar.. shit vilket skämt säger jag bara pinsamma veterinärer.. Ringer till Falun och dom skulle ringa me 30 min senare. Tvingar med Candy ut på parkeringen och tar en snabb march får henne att kissa och sen in igen.. Precis när falun ringer upp mej så får hon ut sista moderkakan.. PUSTAR UT!!! Nu var allt frid och fröd, Candy drack vatten och sen la hon sig till ro med valparna och vila.. Duktiga lilla Candy.. Vilken tös hon är.. Så stolt över henne och de underbart fina valparna som hon fått!
Puss <3
